Per Anderz

”Läkarna sa att det låg en stor risk i att lida av både sömnapné, hjärtproblem och övervikt. Jag förstod att jag var tvungen att göra något genast. Jag ville ju se barnen växa upp”

I slutet av april 2014 spelade Per Anderz, 51, golf med sina barndomsvänner utanför Uppsala. När han kom hem på söndagkvällen började det plötsligt göra ont strax under högra nyckelbenet.
”Jag väntade på att smärtan skulle försvinna men det gick inte över, så jag bokade tid hos en läkare några dagar senare”.

Men Per Anderz kom aldrig iväg till husläkaren. När han skulle natta sin då 4-årige son hände något märkligt. 

”Min fru var på ridningen så jag var ensam hemma med barnen och när jag reste mig upp ur sängen efter att min son somnat översköljdes jag av en enorm ångestattack. Någonting var allvarligt fel, jag visste inte vad, men hela min kropp reagerade. Jag tog mig ut till soffan och ringde ambulans, samt min fru, och sa att hon var tvungen att komma hem på direkten”.

Ambulansen kom och undersökte Per Anderz på plats. De kollade blodtryck och EKG, men ingenting verkade vara fel. Per Anderz kände dock fortfarande av den överväldigande känslan av att någonting inte stod rätt till, så han fick åka med ambulansen till sjukhuset.
”Vi var på väg mot Köping när någonting hände. Jag minns det inte så tydligt, men jag vet att vi var två minuter från sjukhuset när någonting gick snett. Plötsligt hörde jag någon ropa att vi skulle vända ambulansen på en gång, och det snabbt. Jag hörde hur någon där framme pratade om mina värden och sedan något om hjärtintensiven”.

Per Anderz tystnar en sekund och fortsätter sedan;
”Jag fick en hjärtinfarkt. I ambulansen”.

Gick upp i vikt efter skadan

De anlände till Västerås akutmottagning och han kördes direkt in till operation. Under ingreppet satte de in en stent som expanderade kärlet, och direkt försvann smärtan i axeln. 

”Min fru kom till sjukhuset och var i chock” säger Per Anderz, ”Jag hade ju aldrig varit sjuk i hela mitt liv. Förutom korsbandet, då…”.

Per Anderz berättar att han tidigare arbetat som hockeydomare på elitnivå, men att hans karriär tog slut efter att han slitit av korsbandet 1997. ”Jag kunde inte träna efter det, så jag började gå upp i vikt”.

Per Anderz återvänder till den dramatiska historien om hjärtinfarkten:
”Jag fick ligga kvar under natten och på morgonen åt jag frukost på sjukhuset. Plötsligt blev jag väldigt trött. Kroppen blev tung och jag kände mig dåsig. Vi skyllde på stressen över allt som hänt under det senaste dygnet och jag bestämde mig för att gå och lägga mig en stund. Problemet var att det inte var stressen. Det hade uppstått en komplikation från operationen så när jag somnade stannade mitt hjärta”.

”Skulle jag aldrig vakna igen?”

Han fick snabbt åka tillbaka till Västerås där de undersökte honom igen och bekräftade att operationen hade följts av komplikationer, trots att hjärtat såg friskt och normalt ut.
”Det var ångestfyllt. Jag visste ju inte vad som kunde hända. Skulle jag gå och lägga mig och aldrig vakna igen? Jag förstod inte vad som hänt. Allt var så overkligt. Jag fick ligga kvar på sjukhuset ett tag och när jag äntligen kom hem fick jag inte göra något på två veckor”.

Per Anderz hade tidigare haft problem med sömnapné, ett tillstånd som orsakar andningsuppehåll under nätterna. När läkarna på sjukhuset undersökte honom sa de att han slutade andas flera gånger per natt och de var förvånade över att han orkade ta sig igenom dagarna.
”Jag fick börja prova olika tekniker för att få bukt med problemet,” säger han, ”Men ingenting fungerade. Jag sov bara sämre när jag hade dessa apparater eller bettskenor som skulle hjälpa mig. Under hela 2015 försökte de hitta lösningar, men ingenting hjälpte”.

Före
Efter
 

Ville se barnen växa upp

Under 2015 började tankarna på överviktsoperation ta form. ”Läkarna sa att det låg en stor risk i att lida av både sömnapné, hjärtproblem och övervikt. Jag förstod att jag var tvungen att göra något genast. Jag ville ju se barnen växa upp”. 

Per Anderz började fundera på alternativen. ”Jag kunde ju inte träna på grund av min skada och jag visste att jag behövde göra någonting snabbt. Det var när jag träffade en läkare på sjukhuset som genomgått en Gastric Sleeve-operation som jag började överväga det på allvar. Han knuffade mig över kanten, så att säga”.

 

”Det avgörande i valet av klinik var helt klart att jag bemöttes så väl av läkaren och att vi fick så pass god kontakt.”

 

Fick ett gott bemötande

Han fick en remiss skickad till landstinget men hade inte så stora förhoppningar, eftersom han inte var ”stor nog”. Istället började han söka efter alternativ själv, och hamnade till slut hos Nordiskt Centrum för Kirurgi. 

”Anledningen till att jag hamnade där var att det finns en akutavdelning i anslutning till kliniken, och med mina hjärtproblem var det en nödvändighet. Det avgörande i valet av klinik var helt klart att jag bemöttes så väl av läkaren och att vi fick så pass god kontakt. Jag pratade lite med kirurgen, ställde alla frågor jag kunde komma på och fick väldigt utförliga och professionella svar. Jag kände att jag hade tillräckligt med kunskap om operationen och efter stöd från min fru bestämde jag mig”.

Per Anderz var dock väldigt införstådd med en sak redan från början: en överviktsoperation är ingen mirakelkur utan ett verktyg. Operationen gick smidigt och bra. Per Anderz berättar att han kände sig lugn i och med att han fick så bra kontakt med läkaren på kliniken. 

”Det var självklart en process efteråt i och med att man måste ändra matvanor helt och hållet” säger han, ”Men det var inte svårt. Jag åt på ett annat sätt; jag blev nöjd snabbare. Innan kunde jag fortsätta äta långt efter att jag blivit mätt, men nu säger kroppen ifrån. Jag rasade i vikt.” 

Per Anderz gick ned 30 kilo och ser nu ut som en helt annan man.
”Jag har aldrig ångrat mig” säger han.